Månskensberget

Månskensberget

Perspektiven svindlar
när jag tänker på
allt som har förändrats
under min livstid.

Det är inte bara tallen…

Egentligen skulle jag kunna blunda, jag skulle se platsen ändå och förflytta mig tillbaka i tiden, när jag var liten och gick tipspromenaden till Lillsjön varje lördag. Jag går fram på stigen mot min ”pärla”. Den stora tallen som står i närheten tjänar fortfarande som riktmärke. Jag har ett minne från just den tallen! Från en av de tipspromenader jag nämnde, fick man gissa hur hög den var? Idag har tallen vuxit sig hög. Det är inte bara tallen som har förändrats under dessa fyrtiotvå år. Perspektiven svindlar, när jag börjar tänka på den enorma utveckling som ägt rum bara under min
livstid.

För förstagångsbesökaren står det nu Månskensberget på en skylt vid grusvägen som visar vägen till min naturpärla. Stigen slingrar sig mellan gamla martallar som står där som förvuxna troll med sina krokiga grenar och kronor. Det är också ett tecken på att detta är en plats som är utsatt av ständig vind. När du kommer fram, slås du av den vidunderliga utsikten över skogarna och den blåa Valdemarsviken som ligger nedanför, Sveriges enda fjord på östkusten.

Bland det härligaste man kan göra med ett besök, är att gå upp en sommarmorgon, när solen sakta stiger över skogarna i öster. Helst bör det ske innan midsommarhelgen. Det är helt vindstilla, brisen kommer först till middagen. Helt ensamma är vi inte förstås. I skogen flyger bofinkar, entitor och nötväckor med mat till sina ungar. Har man tur kommer även havsörnsparet sakta inflygande.

Samtidigt, när naturen håller på att vakna och solen sakta går upp över skogarna i öster, försvinner morgondaggen och diset. En ny dag står för dörren. Långt där nere lämnar en båt hamnen som sakta åker förbi oss, mot okända mål när vi vinkar. Mitt i detta skådespel, sitter man och äter ägg och skinkmackor, självklart avslutas frukosten med kaffe!

Våra årstider har sin tjusning tycker jag. Därför kan jag rekommendera även ett besök på vintern med den karghet som naturen bjuder på. Det enda man känner är tystnaden. Under mina besök på vintern brukar jag ibland tänka på hur det såg ut när ångsluparna (den trafikerade Stockholm – Valdemarsvik – Gamleby – Västervik kring sekelskiftet) kom och tuggade sig igenom den tjocka isen in mot hamnen. I höjd med Grännäsfjärden bör den ha hört av sig med ångvisslan. För många
Valdemarsviksbor var detta kanske den enda kontakten med övriga världen under den kalla årstiden. Det måste ha varit ett skådespel! Den typen av spektakulära händelser inträffar inte i vår moderna tid. Det gör inget. Vyn är fortfarande lika storslagen och för mig kommer Månskensbeget alltid vara ett givet besöksmål – oavsett årstid.

Av: Magnus Loftén
Hämtat ur “Våra personliga Valdemarsvikspärlor”, red. Loftén och Gudjonsson, förlag Mediahavet AB, Gryt. Utgivningen är sponsrad av: Jordbruksverket, Valdemarsviks Sparbank, Kustlandet Leader.
Foto: Magnus Loftén. 

Hitta till Månskensberget

GPS: Lat N 58° 19’ 63” Lon E 16° 62’ 71”

Vägbeskrivning: Månskensberget nås från Valdemarsviks centrum, 2 km österut via Gamla
Grytsvägen (Lillsjövägen) via Östgötaledens skyltning.