Bokö

Bokö

…att verkligen kunna
uppleva blåsippor,
sjöfågel, färsk fisk
och nyrökta flundror.

Barfota kliver jag av båten…

Barfota kliver jag av båten. Jag har tagit av mig strumpor och skor och låter fötterna känna det väderformade bergets mönster. En doft av hö och hav kommer emot mig. Jag drar ett djupt andetag och sluter ögonen, sätter mig ner på en sten och börjar i huvudet planera promenaden på ön för mig och min vän. Vilka upplevelser vill jag dela?

Vi börjar vår promenad på Bokös västra sida och passerar Gamle täppa där jag, min mamma och en granne under några år på 80-talet drev en odling. Vi gick in för det med liv och lust, svett och envishet. Vet ni hur mycket sten en gammal åker innehåller? Vi odlade jordgubbar, lök, eterneller och diverse grönsaker. Jordgubbsplantorna, tretusen till antalet, plockades tidigt på sommarmorgnarna och sedan åkte jag med min lilla båt Pippi till Ekön och Fyrudden och lämnade färska bär. Det som inte levererades såldes till våra många stamkunder där på Bokö.

Promenaden går vidare och vi har nu kommit fram till Laxkroken som ligger på Bokös nordöstra sida. Viken har en fin sandbotten och vi passar på att bada en stund innan vi fortsätter mot Homudden där kompisen Kerstin och jag badade hela somrarna som barn. Baden blandades med diverse uppfinningar som hennes snickrande pappa snällt berömde. Sedan når vi Lotsudden. I ett av husen där föddes min pappa år 1918. När pappa växte upp fanns en skola på Bokö, dit rodde barn från öarna runt omkring såsom Björkskär och Ålö. Skolan lades ner 1964, ett år innan jag kom till världen.

Jag får syn på ett rött hus med vita knutar, Sjövillan. I det huset har jag varit mycket. Där bodde en familj precis som vår. De fiskade, bodde på ön året runt och hade barn. Huset inrymde så mycket värme och hemtrevnad. Otaliga koppar kaffe har intagits vid deras köksbord samtidigt som världsproblemen utanför löstes.

Nu har vi kommit fram till byn. Bokö by består av en samling hus. Ett grönt, Karlsborg, där jag växte upp. Två gula, några bruna och några röda. I hamnen finns en rad av båthus, fem till antalet. Vi klättrar upp på berget som ligger lite ovanför själva byn. Där intar vi vår matsäck som består av ostmackor, te och kaffe i all enkelhet. Det är det Bokö varit för mig, enkelhet. Inget tillgjort, inget konstlat. Vackert! Ett rikt blom- och djurliv. Havet precis utanför och en enorm trygghet. När jag sitter där på berget blir jag elva år igen och är där med min kompis Annika. Vi har varit med min pappa i Valdemarsvik. Vi har åkt med hans båt dit och där har vi varit på Tages Varuhus och handlat böcker. Min bok heter Snapsvisor och Annikas heter Sköna vitsen. Där på berget läser vi fnissande för varandra och provar på att sjunga en och annan snapsvisa.

Att få växa upp på en ö med årstidernas alla skiftningar så nära, att kunna uppleva blåsippor, sjöfåglar, färsk fisk, tuppgalande och att äta nyrökta flundror serverade direkt i handen är inte alla förunnat. Flera har liknat Bokö vid ett Saltkråkan och visst, jag vet var farbror Melker bodde.

Av: Mimmi Malmström
Hämtat ur “Våra personliga Valdemarsvikspärlor”, red. Loftén och Gudjonsson, förlag Mediahavet AB, Gryt. Utgivningen är sponsrad av: Jordbruksverket, Valdemarsviks Sparbank, Kustlandet Leader.
Foto: Lars Kristensson

Hitta till Bokö

GPS: Lat N 58° 5’ 51”, Lon E 16° 49’ 33”

Kollektivt eller eget färdsätt: Till Bokö kan man åka kollektivt med Östgötatrafikens linje 775. För tidtabell och bokning se, www.ostgotatrafiken.se. Annars kan man bli hämtad med sjötaxi från Breviksnäs. Den som kommer med egen båt finner Bokö väster om farleden norr om Valdemarsvikens mynning, cirka 11 km (6 M) söder om Fyrudden.